Stramare regelverk slår mot kvaliteten inom den personliga assistansen


Av Katarina Storm Åsell, 08 Nov 2011

Vi har under de senaste dagarna återigen nåtts av hårresande historier om hur det fuskas med ersättningen för personliga assistenter, historier om barn och andra anhöriga som utnyttjas och offras på ett hänsynslöst sätt för ekonomisk vinnings skull, nu senast när rättegången mot den man som utnyttjat sin dotter i flera år för att få ut assistansersättning inleds. Ingen vet riktigt vad detta fusk kostar samhället förutom de drabbades  lidande. Det har spekulerats i mellan en och tre miljarder av de dryga 20 miljarder som betalas ut årligen. (se mitt tidigare blogginlägg om kostnadsutvecklingen och dess orsaker)

Det värsta med kriminaliteten är att den kan få allvarliga konsekvenser för hela assistansreformen och dess viktigaste beståndsdelar om rättighet och valfrihet.

Från branschens sida är vi  självklart måna om att förutsättningarna för de seriösa företagen ska vara rimliga och att dessa ska kunna fortsätta bidra till en assistans med hög kvalitet och valfrihet som ger de assistansberättigade möjlighet att själva välja och därmed påverka sin egen assistans. Naturligtvis har vi från branschens sida ett eget ansvar. Vi har därför inom Vårdföretagarna, Bransch Personlig Assistans tagit fram etiska riktlinjer samt interna processer för hur vi ska hantera medlemsföretag som bryter mot dessa. Vi har också länge drivit frågan om att verksamheter inom personlig assistans ska bli tillståndspliktiga, vilket nu är fallet sedan förra årsskiftet. Vi har också bjudit in Socialstyrelsen till en dialog om kvalitet i branschen och träffat den utredning som regeringen tillsatt  för att se över fusk och kriminalitet.

Risken är att det omfattande fusket nu kommer att leda till panik hos ansvariga beslutsfattare och att de kommer att föreslå ett stramare regelverk.  Men vårt budskap är att nuvarande regelverk fungerar. Det är inte regelverket i sig, utan den bristande kontrollen av befintligt regelverket som har skapat en grogrund för oseriösa aktörer. Mycket av fuskproblematiken skulle försvinna om ansvariga myndigheter följde upp och kontrollerade aktörerna på assistansområdet, något som i all väsentlighet inte gjorts sedan reformen infördes.

Ett exempel på detta är den rapport som Riksrevisionen presenterade tidigare i år som visade att Försäkringskassan i snitt tar 250 dagar på sig att polisanmäla fuskarna. ”Det tycker vi är en allvarlig brist, eftersom den totala utredningstiden riskerar att bli så lång att det eventuella brottet preskriberas. I så fall tappar man den preventiva effekt som lagen är tänkt att ha”, säger Anna Hultin, programansvarig på Riksrevisionen med anledning av detta i Dagens industri.

Försäkringskassan har ett huvudansvar för kontrollen men det behövs också ett tätare samarbete mellan samtliga ansvariga myndigheter. Eftersom de myndigheter som är inblandade inte tidigare har kommunicerat med varandra har oseriösa aktörer kunnat härja fritt  då den myndighet som har upptäckt en felaktighet inte har rapporterat detta vidare till den myndighet som har till uppgift att utöva kontrollen. Ett tätare samarbete mellan Socialstyrelsen, Försäkringskassan, Skatteverket, Arbetsmiljöverket, Polis och åklagare skulle förebygga och på sikt förhindra oseriösa aktörer att verka i branschen. Dessutom bör ansvariga myndigheter samverka kring informationen till assistansberättigade och anordnare om vilka regler som gäller. Ett etablerat nätverk med assistansanordnarnas branschorganisationer, i form av ”branschråd” eller liknande där samtliga myndigheter ingår skulle vara önskvärt.

Ett stramare regelverk kan komma att hämma de seriösa anordnarna medan oseriösa och kriminella även fortsättningsvis lyckas manipulera de nya reglerna. Detta vore djup olyckligt för branschen som sådan men framförallt för kvaliteten och möjligheten att välja och påverka sin assistans för de som är beroende av assistansen för att kunna leva ett liv som andra.  Målet med en förändring av assistansreformen måste vara att skapa bättre förutsättningar för seriösa anordnare så att valfriheten och kvaliteten i assistansen fortsatt garanteras.