Myter om kissblöjor i Aftonbladet igen

· · · · ·
Av Håkan Tenelius, 12 Mar 2014

Aftonbladet rapporterar på nyhetsplats idag om boken ”Den stora omvandlingen” som sägs beskriva hur konkurrensutsättningen av välfärden i Sverige gick till, och vad effekterna blivit. Av artikeln att döma är boken full av tendentiösa antaganden och direkta sakfel. Bara det faktum att boken (och Aftonbladet) lyfter fram Koppargårdens blöjvägning som exempel på vanvård raserar all trovärdighet. Den välfärdsdebattör som än idag inte har lärt sig att detta är en skröna, att vägningen i själva verket är en viktig del av modern inkontinensvård och därför en viktig kvalitetsmarkör borde veta bättre, och tänka sig för innan de ger ut böcker i ämnet. Läs gärna mer om inkontinensvård hos nätverket Nikola.

Notera för övrigt att trivseln på Koppargården är katastrofal efter kommunaliseringen. Vårdförbundets tidning Vårdfokus har följt upp historien här.

”Förlorarna är den bantade personalen” säger bokens redaktör Kent Werne. Det tycker dock inte personalen själv enligt de årliga undersökningar som görs av de anställdas trivsel med mera. På nästan alla områden, t ex nöjdhet med arbetsmiljön, lön och hur ledningen kommunicerar och utvecklar verksamheten, är de anställda i privat driven vård och omsorg mer nöjda med sin arbetssituation än de offentliganställda, enligt Jobbhälsobarometern. Detta stärks av det faktum att sjukfrånvaron är lägre och lönerna är högre inom privat vård och omsorg enligt SCB.

De större utvärderingarna av driftsformer i äldreomsorgen ger inte stöd för uppfattningen att vinstdriven vård skulle hålla sämre kvalitet. Socialstyrelsen kunde i sin jämförande studie inte se några entydiga skillnader i kvaliteten mellan kommunalt och privat drivna äldreboenden. De kommunalt drivna äldreboendena har något högre personaltäthet och andel utbildad omsorgspersonal. Men på de privat drivna äldreboendena finns fler sjuksköterskor, lägre personalomsättning och de anställda har närmre till sin chef. Socialstyrelsen bedömde också att de privat drivna äldreboendena är bättre på att förebygga trycksår, fall och undernäring samt på genomgångar av de äldres läkemedel.

Senaste för någon vecka sen kom en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) som visade att privata aktörer har en viktig roll i äldreomsorgen. De skriver bland annat ”Grova generaliseringar om vinstsyftande utförare kommer däremot inte de äldre till gagn.”

När det gäller sjukvården i Stockholm skriver Aftonbladet att ”Akuten får ta smällen” av vårdvalsreformen i Stockholms läns landsting. Men Karolinska Institutets (KI) femårsuppföljning av vårdvalet i Stockholm visar inte på några sådana effekter. Tvärtom säger utvärderingen att inga övervältringseffekter på andra vårdformer har skett. De menar tvärtom att husläkarverksamheten har ökat sin andel av öppenvården och att andelen besök på akutmottagningarna inte ökat.

Tillgängliga husläkarmottagningar som snabbt kan ta emot och fånga upp sina patienter med sjukdomar och krämpor är en förutsättning för en effektiv sjukvård. KI:s utvärdering av vårdvalet visar att tillgängligheten i primärvården har förbättrats. Det har blivit en ökad mångfald med fler privata vårdgivare utan någon geografisk snedfördelning. Nya vårdcentraler har tillkommit både i förorterna och i innerstaden. Fler besök görs i primärvården utan att kostnaderna ökat.

I artikeln påstås också att patienter med komplicerade hälsoproblem har kommit i kläm i vårdvalet. Inte heller det påståendet stämmer med forskarnas slutsatser av utvärderingen. Tvärtom. Där slås fast att ”för samtliga grupper har vårdutnyttjandet ökat utan att det har gått ut över någon annan grupp.” Stigande ålder och ökade behov av vård hänger ihop. Vi vet till exempel från utvärderingen att de äldre patienterna, som ofta har större vårdbehov, har en större ökning av sina läkarbesök än andra. Störst har ökningen varit bland de äldsta.

Figur9
Källa: Fem år med husläkarsystemet med vårdval Stockholm

Farhågor har också lyfts om att snuviga patienter skulle tränga ut patienter med större vårdbehov som kroniska sjukdomar. Den frågan har forskarna därför djupdykt i och inte funnit några systematiska undanträngningseffekter. Deras slutsatser är att patienter med kroniska sjukdomar har ökat sina besök relativt sett mer än patienter med så kallade övre luftvägsinfektioner. Se diagrammet ovan.

Det är bekymmersamt att Aftonbladet, trots Karolinska Institutets seriösa utvärdering, väljer att ge en så oriktig bild av vårdvalet. Medias negativa spegling av vårdvalet bekymrar forskningsledaren Clas Rehnberg på KI. Han har tidigare sagt ”Media har inte tagit till sig våra forskningsresultat. I stället förmedlas en generellt sett negativ bild av vårdvalet som inte har stöd i vår forskning. … Om anslaget i medierna är att gamla och allvarligt sjuka missgynnas av vårdvalet blir det som forskare svårt att tränga igenom den bilden om man har kommit fram till ett resultat som säger något annat.”

Dagens Arena skriver också om detta.