Privata bättre än kommunen på 21 av 26 indikatorer i stöd till personer med funktionsnedsättning

· ·
Av Katarina Storm Åsell, 21 Maj 2014

Idag redovisades för femte gången Socialstyrelsens öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättningar. Med tanke på den debatt som förs om privata utförare är det intressant att notera att dessa lyckas bättre än de kommunala utförarna. De privata utförarna har bättre resultat än de kommunala utförarna för 21 av totalt 26 indikatorer inom de båda verksamheterna boenden med särskilt stöd och daglig verksamhet.

Socialstyrelsens öppna jämförelser visar hur kommunerna sköter sitt uppdrag som huvudmän för omsorgen om personer med funktionsnedsättningar men också om hur olika utförare, såväl offentligt som privat drivna, utför sitt uppdrag. Av de boenden som ingår i undersökningen, drivs 16 procent av privata utförare. Motsvarande siffra för dagliga verksamheter är 15 procent. Totalt sett redovisas resultaten för 96 indikatorer på riks- och länsnivå och tyvärr finns det brister som måste åtgärdas för att intentionerna i LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) om goda levnadsvillkor ska uppfyllas vilket är allvarligt. Men när det gäller utförarperspektivet lyckas de privat drivna utförarna mycket bättre än de kommunala, både ur ett medarbetar- och ett brukarperspektiv.

Vid boendena har privata utförare bättre resultat för 14 av 16 indikatorer. För åtta av indikatorerna är de privata utförarnas resultat mer än 10 procentenheter bättre. För några av indikatorerna är skillnaderna betydande En av dessa handlar om något så väsentligt som skriftliga rutiner vid förekomst av våld. Något som vi alla förstår är extremt viktigt för att boende och anställda ska känna trygghet i vardagen. Sådana rutiner finns vid 87 procent av de privata enheterna men endast vid 70 procent av de offentligt drivna.,

De privat drivna dagliga verksamheterna har bättre resultat för samtliga indikatorer utom en. Skillnaderna för vissa indikatorer är dessutom betydande, som exempelvis när det gäller kanske den mest viktiga, kontinuerlig handledning för personal. Detta förekommer vid 74 procent av de privat drivna enheterna men bara vid 40 procent av de kommunalt drivna. Att personalen får den handledning som krävs för att bemöta brukarna och deras behov är av avgörande betydelse för kvaliteten i omsorgen och något som måste få en betydligt högre prioritet. Att alla som har daglig verksamhet får en egen genomförandeplan är vidare av stor betydelse för kvaliteten för den enskilda individiden. En aktuell genomförandeplan för samtliga brukare erbjuds vid 83 procent av de privata enheterna men endast vid 64 procent av enheterna i kommunal regi.

Det finns säkert många förklaringar till att de privata verksamheterna lyckas bättre. Några av dessa handlar nog om möjligheter för anställda att utveckla egna idéer, flexibla organisationer och brukarnas möjligheter till delaktighet. En annan förklaring som Socialstyrelsen själv påtalar är det faktum att privata utförare måste ha tillstånd för att bedriva verksamhet, ett krav som inte omfattar verksamheter i kommunal regi. ”Den som ansöker om tillstånd måste till exempel redogöra för hur verksamheten ska tillgodose den enskildes självbestämmanderätt, inflytande och medbestämmande. Tillståndsgivningen baseras också på redogörelser för verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. Tillståndsgivningen bidrar därmed till att skapa förutsättningar för att verksamheten bedrivs med god kvalitet, vilket med all säkerhet även påverkar resultatet i öppna jämförelser”, skriver Socialstyrelsen.

Kanske äntligen dags att tillståndsplikt införs även för kommunala verksamheter? Ur brukarnas perspektiv är det inte acceptabelt att detta inte har gjorts för länge sen.

Läs Socialstyrelsens öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning.