Mer vård för pengarna tack vare privata vårdgivare

Idag kom ytterligare en rapport som bekräftar att privata vårdgivare bidrar positivt till den svenska välfärden. Svenskt Näringsliv har idag publicerat en forskningsöversikt över de senaste årens forskning om konkurrensutsättning och valfrihetsmodeller i sjukvården, äldreomsorgen och skolan. Forskningsöversikten, som är gjord av Handelns utredningsinstitut (HUI Research), fokuserar på vilken effekt konkurrensutsättning har på produktivitet och effektivitet i den svenska välfärden. Eller enklare uttryckt: får vi mer eller mindre välfärd för pengarna när fler aktörer får möjlighet att erbjuda sina tjänster till patienter, brukare och omsorgstagare?

Den viktigaste slutsatsen i SNS uppmärksammade antologi Konkurrensensens konsekvenser, som publicerades för några år sedan var att det saknades forskning om konkurrensens effekter. Som Mikael Witterblad pekar på i Svenska Dagbladet  idag visar den nu publicerade forskningsöversikten att kunskapsläget har förbättrats.

När det gäller sjukvård finns flera svenska studier som visar att privata aktörer bidrar till att vi får mer sjukvård för skattepengarna. Merparten av de refererade studierna gäller vårdvalet i primärvården, där privata vårdgivare har bidragit till en positiv kvalitetskonkurrens som ökat tillgängligheten och patientbesöken, utan kostnadsökningar. Det finns också studier från specialistvården som pekar på högre produktivitet när privata vårdgivare ges möjlighet att bidra. När det gäller äldreomsorg är studiernas resultat, enligt rapporten, inte lika entydiga.

En röd tråd i studierna är att införandet av valfrihetsystem har inneburit större möjligheter för kommuner och landsting till bra styrning av verksamheterna. Kommunerna och landstingen blir bättre på att mäta resultat och får bättre koll på vad verksamheten kostar när de använder valfrihetssystem, där olika vårdgivare erbjuder sina tjänster. Resultatorienterade kommuner och landsting är särskilt framgångsrika.

Men än finns det mycket kvar att göra för att förbättra styrningen mot god kvalitet i kommuner och landsting. En färsk studie från SKL om kommunernas förfrågningsunderlag för hemtjänst i valfrihetssystem visade bland annat att nästan hälften av de krav som kommunerna ställer inte är möjliga att följa upp, vilket gör att kommunen inte vet om deras utförare lever upp till kvalitetskraven eller inte. Nästan 9 av 10 kvalitetskrav är processkrav, d v s hur hemtjänstföretagen ska utföra arbetet. Endast en knapp procent av kvalitetskraven är resultatkrav. Genom att detaljreglera hur arbetet ska genomföras, men lägga mindre vikt vid vad utförarna ska åstadkomma för den äldre riskerar kommunen att likrikta utförarnas sätt att arbeta och motverka möjligheterna till mångfald och innovation.

Hur kommuner och landsting formulerar sina krav i valfrihetssystem och upphandlingar har betydelse för mångfalden och kvalitetsutvecklingen i vård och omsorg. SKL, Svenskt Näringsliv och Vårdföretagarna har tillsammans tagit fram en guide för bättre upphandlingar av äldreboenden. Guiden fokuserar på hur politiker och tjänstemän i kommunen kan utforma förfrågningsunderlag, enligt både LOU och LOV, för att styra mot kvalitet i upphandlingen. Den innehåller verktyg för att säkra, följa upp och stimulera kvalitet. I guiden finns det bland annat checklistor, mall för kravspecifikation samt exempel på bra och mindre bra skall-krav.

Utvecklingsarbetet i riktning mot färre processkrav och mer fokus på vad vårdgivarna åstadkommer i form av resultat för omsorgstagaren eller patienten måste fortsätta.