Staten bör ta det fulla ansvaret för personlig assistans

Av Katarina Storm Åsell, 02 Okt 2014

Staten måste ta det fulla ansvaret för att enskilda inte ska behöva komma i kläm. Staten måste också se till att övervältringen av kostnader till kommunerna upphör, säger SKL:s ordförande Anders Knape. SKL släppte i veckan en ny rapport som visar att kommunernas kostnader för personlig assistans ökade med 50 procent mellan 2009 och 2013 och att kommunerna har tvingats ta ett större ansvar.

Försäkringskassan har de senaste året blivit allt striktare i sin bedömning av rätten till antalet timmar för personlig assistans. Vi har i media sett otaliga exempel på vilket lidande och osäkerhet detta för med sig för enskilda individer i samband med omprövningar av behoven. Många har fått stödet helt eller delvis indraget.  Vårdföretagarna har längre påtalat att vi vill se att staten ska ta över huvudmannaskapet för hela assistansen.

Det dubbla huvudmannaskapet innebär grovt förenklat att om du har behov av fler än 20 timmar för grundläggande behov (integritetsnära behov som till exempel hygien och måltider),  är det staten via Försäkringskassan som bär ansvaret för assistansersättningen. Om du har behov av färre än 20 timmar är det kommunen som ansvarar. En bidragande orsak till övervältringen av kostnader på kommunerna är en dom i Regeringsrätten från 2009 som inneburit att Försäkringskassan tillämpar en hårdare bedömning av grundläggande behov som kvalificerar för beslut om personlig assistans.  Vårdföretagarna har vid ett flertal tillfällen vädjat till ansvariga politiker att denna nya praxis bör ses över.

Precis som SKL anser vi att det dubbla huvudmannaskapet ställer till problem och att ett statligt huvudmannaskap för hela assistansen är att föredra. Nuvarande system skapar ett osunt spänningsfält där personer med funktionsnedsättningar ses som kostnad som kan bollas fram och tillbaka. En översyn av ett enhetligt statligt huvudmannaskap bör bli en naturlig del i den övergripande översyn av hela assistansreformen som en ny parlamentarisk utredning bör få i uppdrag att göra. De senaste åren har präglats av ett flertal förändringar och undermåliga utredningar som inte förmått ta ett helhetsgrepp och gå till botten med de utmaningar som reformen står inför. Det är inte rätt mot alla de som har rätt till personlig assistans att fortsätta så.