graf

Här är forskarnas rapporter som regeringen tycks vilja glömma

Ledande forskare underkänner planerna för att begränsa vinstintresset och utestänga riskkapitalbolag från välfärden. Men slutsatserna kommer inte att finnas med i Ägarprövningsutredningens slutbetänkande. Eftersom regeringen inte tycks vilja ge offentlighet till forskarutlåtandena har Vårdföretagarna valt att lägga ut dem nedan. De bör leda till eftertanke hos både regering och opposition. För även Alliansföreträdare har förordat reglering av ägandet.

Ledande forskare underkänner planerna på att begränsa vinstintresset och utestänga riskkapitalbolag från välfärden. Det uppmärksammade Dagens Industri i veckan (artiklarna finns tyvärr inte öppet på nätet). I två olika utlåtanden till regeringens Ägarprövningsutredning sågar professorerna Per Strömberg och Daniel Stattin förslagen om att missgynna vissa typer av privata aktörer i välfärden.

De frågeställningar som forskarna, utifrån ekonomiska och rättsliga perspektiv, har studerat har direkt bäring på den överenskommelse om vinster i välfärden som den nuvarande regeringen och Vänsterpartiet har slutit. Ändå valde regeringen att dra tillbaka tilläggsdirektiven till Ägarprövningsutredningen, som därmed inte fick slutföra analysen baserat på underlagen. Utredningen har i uppdrag att utreda vilka krav som kan och bör ställas på dem som äger och driver företag inom välfärdssektorn. Dessa frågeställningar kommer överhuvudtaget inte att finnas med i det betänkande som utredningen ska presentera runt årsskiftet.

Den politiska debatten om vinster i välfärden har i hög grad kommit att präglas av myter och rena felaktigheter. Politiska beslut som påverkar hundratusentals patienter, omsorgstagare och brukare och över 12 000 vårdföretag behöver grundas på fakta och gedigna kunskapsunderlag. Mer forskning och kunskapssammanställning behövs. Eftersom det i dagsläget verkar som att regeringen inte kommer att offentliggöra de två ledande forskarnas kunskapsunderlag har Vårdföretagarna lagt ut dem länkade nedan, så att fler kan ta del av dem.

Inga starka skäl att missgynna viss typ av ägare i välfärden

Per Strömberg, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm har till utredningen gjort en kartläggning av forskningsläget ifråga om effekter av olika ägarformer på företagen och dess implikationer för välfärdssektorn. Han sammanfattar sina slutsatser i fyra huvudpoänger:

  1. Hittills finns inte finns några signifikanta belägg vare sig från skolsektorn eller vård- och omsorgssektorn att vinstdrivande aktörer systematiskt skulle leverera lägre kvalitet än offentliga eller ideella aktörer. Strömberg konstaterar vidare att mer forskning och empirisk kunskap på området behöver tas fram.
  2. Att försöka skriva in kvalitetskrav i en bolagsordning är ”i bästa fall en tandlös åtgärd, givet svårigheterna att mäta och definiera kvalitet, och leder i sämsta till en betydligt sämre bolagsstyrning och kontroll av verksamheten”. Strömberg menar att ett breddat ansvar gentemot många intressenter försvagar bolagsstyrningen, vilket i slutändan leder till att bolag drivs i företagsledningens intresse snarare än ägarnas och intressenternas.
  3. Det finns inga starka skäl att utesluta eller missgynna en viss typ av privata ägare från välfärdssektorn. Olika ägarformer har olika för- och nackdelar. Strömberg menar dock att det kan finnas skäl att ta hänsyn till faktorer som påverkar långsiktighet och varaktighet i en ägarprövning. Som exempel nämner han incitamentsprogram för företagsledningen, solvenskrav och en granskning av ägarnas och ledningens renommé och seriositet.
  4. Brukarnas valmöjligheter är ett viktigt verktyg för att motverka konflikter mellan vinstintresse och andra intressentvärden. Det innebär att mångfald bland olika typer av ägare och verksamhetsformer är ett viktigt mål i sig i välfärdsbranscher. Strömberg konstaterar dock att mångfaldsmålet kan stå i konflikt med andra mål. Samhället kan därför behöva göra avvägningar som bör se olika ut i olika branscher, beroende på skalfördelar, vikten av varaktighet och svårigheter att garantera kvalitet i den verksamheten.

Ta del av professor Per Strömbergs inlaga till Ägarprövningsutredningen här

Rättsligt omöjligt och olämpligt att införa regler om varaktigt ägande

Daniel Stattin, professor i civilrätt (särskilt associationsrätt) vid Uppsala universitet, har i ett rättsutlåtande till Ägarprövningsutredningen undersökt varaktighetskriterier vid investeringar i välfärden ur ett rättsligt perspektiv.

Nedan sammanfattas i korthet vilka aspekter Stattin, på utredningens uppdrag, har undersökt och vilka slutsatser han har dragit.

  1. Om det – med beaktande av associationsrätt och EU-rätt – är möjligt att reglera vad som är att betrakta som varaktigt ägande i företag i välfärdssektorn.
    Stattin anser det omöjligt att reglera varaktigt ägande för alla associationsformer med nuvarande lagstiftning. Han menar vidare att det finns starka EU-rättsliga betänkligheter.
  2. Om en reglering av varaktigt ägande vore lämplig, sett till sådant som påverkan på bolagsstyrningens effektivitet, verksamhetens effektivitet eller neutralitet mellan olika verksamhetsformer. Stattin svarar nej på den frågan. Mot bakgrund av ovanstående skulle en reglering av varaktigt ägande vara olämplig.
  1. Istället för att reglera varaktigt ägande skulle en reglering av varaktig verksamhet kunna skapas. Det kan, enligt Stattin, ske genom etableringskontroll med åtföljande tillsyn och prövning av ägare och ledning i förening med krav på att verksamheten ska ha sådant kapital att den klarar sig över uppkommande ekonomiska svackor.

Ta del av professor Daniel Stattins rättsutlåtande till Ägarprövningsutredningen här

Viktiga kunskapsunderlag för både regeringen och Alliansen

De analyser och slutsatser som de två forskarna har tagit fram till den statliga utredningen borde vara viktiga underlag i regeringens fortsatta arbete med vinstfrågan. Forskarnas analyser av vad som är möjligt och omöjligt samt lämpligt respektive olämpligt att göra borde tas i beaktan av regeringen och läggas till grund för det fortsatta arbetet för att säkra kvaliteten i välfärden, oavsett i vilken regi verksamheten bedrivs. Är det så att regeringen trots budgetnederlaget i riksdagen fortfarande planerar att utreda förutsättningarna för privat driven vård och omsorg måste självklart dessa utlåtanden påverka direktiven.

Men utlåtandena är inte bara viktig läsning för regeringen, utan också för de politiska företrädare i Allianspartierna som sagt sig vilja utesluta riskkapitalbolag som ägare till företag i den skattefinansierade välfärdssektorn.