Den fortsatta utvecklingen av primärvården i Stockholms läns landsting

· ·
Av Karin Liljeblad, 28 Sep 2015

Det är bra att Stockholms läns landsting i bred politisk enighet tänker förändra vårdvalet för primärvården. Grundprinciperna är riktiga. Men vi i Vårdföretagarna förväntar oss att landstingets politiska ledning tillskjuter resurser till den idag underfinansierade primärvården och att det i fortsättningen blir en årlig uppräkning av ersättningen. Större hänsyn måste också tas till nyetablerade mottagningar om inte nyföretagandet i primärvården ska avstanna.

Sjukvårdspolitikerna i Stockholms läns landsting ska imorgon fatta beslut om ett nytt ersättningssystem för primärvården. Huvudinriktningen presenterade de ansvariga politikerna på DN-debatt för några veckor sedan. Nu finns det detaljerade tjänstemannaförslaget klart för beslut.

Vårdföretagarna har länge påtalat behovet av förändringar och ser positivt på grundprinciperna i det nya ersättningssystemet. Det är rimligt att ta större hänsyn till socioekonomiska faktorer hos patienterna som är kopplade till ohälsa. Vårdvalssystemet bör bättre än idag belöna innovation, förnyade arbetssätt och patientnytta. En större andel kapitering ger större utrymme för vårdgivarna att själva hitta bästa lösningarna att ta hand om sina patienter.

Det är synnerligen välkommet att vårdvalet fortsätter att utvecklas vidare i bred politisk enighet i landstinget. Det ger stabila spelregler för vårdgivarna. Regeringen och oppositionen i riksdagen borde följa Stockholms läns landstings exempel och göra upp över blockgränsen om den nationella regleringen om vårdval.

Detta sagt är Vårdföretagarna dock kritiska på viktiga punkter i förslaget till nytt ersättningssystem i Stockholm. Peter Seger, ordförande i Vårdföretagarnas Bransch Sjukvård, har därför idag skickat en skrivelse till Hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms läns landsting inför beslutet.

Det har, anmärkningsvärt nog, inte förekommit någon dialog med oss som branschföreträdare om det faktiska förslaget. Det borde ha varit en självklarhet, inte minst för att få ett bättre beslutsunderlag angående konsekvenser för nyetableringar, för mindre och större befintliga vårdgivare och för patientflödena i hälso- och sjukvården.

Vi pekar i skrivelsen på att det kommer att bli mycket svårt för mindre aktörer att nyetablera verksamhet. Risken är stor att nyföretagandet inom primärvården kommer att avstanna. På sikt är det ett hot mot mångfalden i vården.

I sin artikel på DN-Debatt skrev de ansvariga politikerna att ”landstinget kommer totalt sett att satsa mer” på primärvården. Men i det faktiska förslaget finns inga tillskott av nya resurser till primärvården. Under de år som vårdvalet i primärvården har funnits har vårdgivarna fått endast marginell kompensation för kostnadsökningarna. Det innebär att husläkarmottagningarna, i både privat och landstingsdriven regi, relativt sett har fått väsentligt mindre resurser.

Den ständiga urholkningen av ersättningen till primärvården rimmar illa med honnörsorden om primärvårdens viktiga roll som basen i hälso- och sjukvården. Om Stockholms läns landsting ska ha en välutvecklad primärvård måste den politiska ledningen också rent ekonomiskt prioritera och satsa på den.

Peter Seger markerar i skrivelsen till landstingets sjukvårdspolitiker att vi förväntar oss att:

  • Landstingets politiska ledning, i samband med övergången till ett nytt ersättningssystem för primärvården, tillskjuter resurser till den idag underfinansierade primärvården, genom en ekonomisk uppräkning av ersättningen till länet husläkarmottagningar.
  • Det i den reviderade regelboken och ersättningsmodellen slås fast att ersättningen ska räknas upp årligen med SKL:s vårdprisindex, eller annan relevant uppräkningsfaktor.
  • Hälso- och sjukvårdsförvaltningen får i uppdrag att återkomma med reviderat förslag för nyetablerade husläkarmottagningar, för att möjliggöra ett fortsatt nyföretagande i primärvården.

Läs Vårdföretagarnas skrivelse till Hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms läns landsting