Nationell samling om kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården behövs

”Kompetensförsörjningen är den största utmaningen i hälso- och sjukvården.” Det sade sjukvårdsminister Gabriel Wikström vid gårdagens möte, som är ett led i arbetet med att få till stånd en nationell samling för frågorna om kompetensförsörjningen. Vårdföretagarna var, tillsammans med SKL, professionsorganisationerna och några av landets högre lärosäten, inbjudna till sjukvårdsminister Gabriel Wikström och högskoleminister Helene Hellmark Knutsson för att diskutera dessa frågor.

Två sjuksköterskor

Kompetensbristen t ex vad gäller specialistsjuksköterskor och läkare inom primärvården och många andra specialistområden är störst i den landstingsdrivna vården, men den drabbar också de privata vårdgivarna.

Det behövs ökade utbildningssatsningar på högskoleutbildningarna för hälso- och sjukvården. Den satsning som regeringen gör på utbildning av specialistsjuksköterskor och barnmorskor, som statsråden skrev om i Dagens Medicin och som speglas i SvD idag, är välbehövlig. Men vi ser också behov av en rad andra åtgärder. Jag skulle vilja lyfta fram några:

  • De privata vårdgivarna kan bidra – och bidrar – i kompetensförsörjningen med välfungerande verksamheter för utbildningsuppdrag. I en medlemsundersökning (2013) bland våra sjukvårdsföretag var det 7 av 10 av de svarande vårdgivarna som hade utbildningsuppdrag för någon eller några av sjukvårdens professioner.
  • Landstingen måste ersätta vårdgivarna, inte bara för vårdinsatser, utan också för utbildningsuppdrag som de åtar sig. När kvalificerad vårdpersonal handleder och utbildar vårdens studenter innebär det samtidigt mindre tid för patientarbetet på mottagningen. Om det blir betydande inkomsttapp påverkar det vårdgivarens verksamhet. Utbildningsuppdraget är viktigt – och bör ersättas därefter.
  • Vårdföretagarna säger nej till statlig styrning av bemanning och andra försök till detaljreglering. Vårdgivarna måste ha stor frihet att själva styra sin bemanning utifrån förutsättningarna i den egna verksamheten. En del av regeringens direktiv till den statliga utredaren Ilmar Reepalu med tankar på att styra de privata vårdgivarnas bemanning vore direkt kontraproduktivt mot effektivitet och innovation i hälso- och sjukvården.
  • Landstingen måste agera konkurrensneutralt – också när det gäller ST. Vårdföretagarna får ibland signaler från medlemsföretag om att de inte fått ST-läkare, trots välfungerande verksamhet och anmält intresse, och att landsting alltför ensidigt fördelar ST i den offentligt drivna verksamheten. Läkarförbundets primärvårdsenkät 2015 visar dock att det skett positiva förändringar i andelen ST-läkare vid de privat drivna vårdcentralerna de senaste åren. Nu är andelen ST-läkare som tjänstgör vid privat drivna vårdcentraler nästan lika stor som andelen utbildade specialistläkare som jobbar där. Skillnaderna mellan olika landsting är dock stora.
  • Problem att få fram platser för den verksamhetsförlagda delen av sjuksköterskeutbildningen i vården måste lösas. Det saknas handledare och sjuksköterskor som kan ta hand om sjuksköterskestudenterna. Högskoleminister Helene Hellmark Knutssons besked att hon ser behov av att staten satsar och tar större ansvar för handledarutbildning är därför välkommet.
  • Det är viktigt att ta tillvara sjuksköterskornas kompetens så att de vill stanna i yrket, men också har möjligheter till utveckling. Här har framför allt den landstingsdrivna sjukvården, men också de privata vårdgivarna, en hemläxa att göra.
  • Landstingen måste som huvudmän bedöma alla vårdgivares behov i planeringen för den framtida kompetensförsörjningen. Det förutsätter en god dialog och möjlighet till delaktighet från alla vårdgivare, oavsett regi, i planeringen. I diskussionerna på mötet framkom att Socialstyrelsen får ett uppdrag att ta fram ett bättre prognosverktyg för att ta fram kompetensbehoven i vården. Det välkomnar vi.

Avslutningsvis vill jag poängtera vikten av att vi snabbare tar vara på kompetensen hos vårdutbildade med utländsk examina. En propp i systemet är Socialstyrelsen, där väntetiden för att få svensk legitimation är alltför lång. Senast imorse speglade Ekot problemen för en erfaren kirurg från Syrien som inget hellre vill än att komma igång att jobba. Socialstyrelsens nya generaldirektör Olivia Wigzell presenterade häromdagen en rad åtgärder för att minska väntetiderna.

Vårdföretagarna bidrar, tillsammans med Arbetsförmedlingen, Läkarförbundet och Vårdförbundet, i arbetet med att få till ett snabbspår för vårdpersonal från andra länder. Det handlar om människor med färdiga utbildningar och erfarenhet från annat land som kommer till Sverige och snabbt kan börja arbeta inom sin profession.

För att underlätta vägen fram till att göra kunskapstestet (som krävs för svensk legitimation) är anknytningen till ett arbete och en arbetsplats viktig. Vi uppmanar våra medlemsföretag att delta i arbetet genom att upplåta praktikplatser för dessa läkare och sjuksköterskor. Förhoppningen är att denna form av praktik, där handledning finansieras av Arbetsförmedlingen, snabbar på läkarens eller sjuksköterskans kapacitet att kunna genomföra kunskapstestet och få sin svenska legitimation.