Regeringen måste ändra på kompensationen för den slopade ungdomsrabatten

Vårdföretagarna uppmanar idag regeringen i en skrivelse att ändra den statliga kompensationen för höjda arbetsgivaravgifter för unga som betalas ut till kommunerna. Samtliga ungdomar under 26 år som arbetar i välfärden ska ligga till grund för storleken på kompensationen, och inte som idag endast de unga som är anställda i kommuner och landsting. Dessutom ska kompensationen betalas ut på lika villkor till såväl offentliga som privata arbetsgivare i välfärdssektorn. Allt annat är orimligt.

Från den 1 augusti i år höjs arbetsgivaravgifterna för unga stegvis. Regeringen har slagit fast att kommunsektorn ska kompenseras för de kostnadsökningar som detta innebär under åren 2015-2017. Vårdföretagarna har tidigare i år uppmärksammat kompensationen i en skrivelse till Sveriges kommuner och landsting (SKL). SKL konstaterar i sitt svar att regeringens kompensation bara täcker anställda i kommuner och landsting fullt ut. Kompensationen tar alltså inte hänsyn till de ungdomar som idag arbetar hos privata vård- och omsorgsgivare på uppdrag av kommuner och landsting. Detta tycker vi är felaktigt, varför ska unga som är anställda i privat drivna välfärdsföretag behandlas annorlunda än kollegorna i kommunen?

Cirka 20 procent av all vård- och omsorg utförs i privat regi. Det betyder att flera av landets kommuner och landsting valt att låta andra aktörer utföra en del av deras välfärdsverksamhet. Men när regeringen ska kompensera för de höjda kostnaderna på grund av att ungdomsrabatten slopas väljer regeringen helt att bortse från detta.

Vi menar att det enda rimliga är att alla ungdomar som utför viktiga arbeten inom välfärden ligger till grund för hur stor den statliga kompensationen ska vara. Bara för Vårdföretagarnas medlemsföretag rör det sig om nästan 14 000 unga kvinnor och män, och då är inte hela den privata vård- och omsorgsbranschen medräknad. Kompensationen skulle vara väsentligt högre om det togs hänsyn till samtliga ungdomar mellan 18-26 år som idag arbetar i välfärden.

Ett annat problem som Vårdföretagarna påtalar i skrivelsen idag är att kompensationen betalas ut via den vanliga modellen för generella statsbidrag. Det innebär att ingen hänsyn tas till hur många unga anställda kommunen eller landstinget har. Storleken på ersättningen till varje kommun eller landsting baseras istället på antalet invånare– oaktat av om dem är unga eller anställda. En kommun med många invånare och hög arbetslöshet bland unga kan alltså få en ansenlig del av ersättningen, trots att den är avsedd att kompensera för arbetsgivarnas ökade kostnader för anställda ungdomar.

På grund av att kompensationen betalas ut som ett generellt statsbidrag hamnar den på central nivå i kommunen eller landstinget. Det ger möjligheten att använda pengarna hur som helst. De behöver inte gå till välfärdsverksamheter med unga anställda, de kan likaväl användas till att delfinansiera en ny arena eller renovera en fastighet. Det kan väl inte ha varit tanken med kompensationen?

Vårdföretagarna vill att regeringen justerar kompensationen de kommande åren så att den täcker kostnadsökningar för alla ungdomar i välfärdsverksamheter. Utbetalningen bör dessutom riktas så att den kommer alla utförare av vård och omsorg med unga anställda till del.

Slopad ungdomsrabatt får stora konsekvenser för vård- och omsorgsbranschen. Det finns en relativt hög andel unga anställda och många får sitt första viktiga arbete här. De stora kostnaderna för arbetsgivarna är personalkostnader. De politiskt turbulenta våren med olika besked om ungdomsrabatten har inte gett arbetsgivarna särskilt goda planeringsförutsättningar när det gäller kostnaderna för personalen. Därför är det särskilt viktigt att regeringen också kompenserar privata vård- och omsorgsgivare för deras ökade kostnader. Allt annat är orimligt.

Vi hoppas nu att regeringen hörsammar detta.

Läs Vårdföretagarnas skrivelse till regeringen här.