Samtal om upphandling av vård och omsorg

·
Av Sabina Joyau, 07 Dec 2015

Vanligen bedöms storleken på kommunalt upphandlade varor och tjänster till 800 miljarder varje år. Det är stora belopp som inrymmer långt mer än vård- och omsorg. För att kommun och landsting ska få bra leveranser krävs det att upphandlingen fungerar. Under ett frukostmöte arrangerat av Vårdföretagarna den 4 december hade medlemsföretagen möjlighet att ställa frågor till den nya Upphandlingsmyndigheten.

Det råder ingen tvekan om att det finns ett stort intresse för upphandlingsfrågor och den nya myndigheten, Upphandlingsmyndigheten. En fråga Elisabeth Åkrantz ofta får i sin tjänst är hur många godkända leverantörer inom valfrihetssystemet, LOV, det finns i Sverige.

-Vi kan inte svara på det. Det finns ingen samlad bild utan då får man fråga respektive kommun, svarade Elisabeth Åkranzt.

En av de insatser Upphandlingsmyndigheten gör är att organisera webbplatsen valfrihetswebben.se där utförare kan se vilka valfrihetssystem som införts i respektive kommun. Finns annonsen inte registrerad på webbplatsen kan det vara en otillåten direktupphandling. Har man infört LOV ska annonsen finnas på valfrihetswebben.se.

Det är viktigt att påminna sig om vem upphandlingen är till för. Goda arbetsvillkor för medarbetaren är viktigt men i slutändan är det den äldre eller sjuka som tjänsten är till för som ska styra, sade Elisabeth Åkranzt.

Flera av företagen bland åhörarna vittnar om hur vanligt det är att kommuner oftare baserar sina upphandlingar på lägsta pris snarare än den kvalitet tjänsten innehåller. Det låga priset har större möjlighet att vinna upphandlingen än den goda kvaliteten. För Vårdföretagarnas medlemsföretag innebär det att de i en upphandling står ensamma i viljan att utveckla kvaliteten när kommunen enbart ser till priset.

-Det saknas många gånger kompetens för att upphandla med utgångspunkt i kvalitet. Väsentligt mycket enklare att göra det med pris. Kommunerna är också många gånger rädda för att bli överprövade. Det bör de inte vara utan istället se det som en möjlighet att lära sig och vässa upphandlingen, sade Elisabeth Åkranzt.

Men kvalitet får inte reduceras till och likställas med ett bemanningskrav. Det finns inga garantier för att ett visst antal bemanning automatiskt leder till en viss kvalitetsnivå och att mer alltid är bättre. Bemanningsfrågan är en av de frågor den sk. Reepalu-utredningen är satta att undersöka.

-Handlar bemanningskraven om kompetens och inte antal, så tycker vi att det är en bra väg att gå, sade ett av de deltagande företagarna.

Elisabeth Åkrantz, Upphandlingsmyndigheten i samtal med Mikael Persson, Attendo och Stefan Holm, Almega.