Privata alternativ är en del av lösningen

Av Fredrik Borelius, 25 Jan 2016

Socialstyrelsen har släppt en kartläggning över socialtjänstens arbete med ensamkommande barn. Där konstateras att en stor del av landets kommuner har svårt att klara av arbetet med de ensamkommande barnen. Hela 86 procent av de tillfrågade kommunerna säger att de har verksamheter som är allvarligt eller kritiskt påverkade av situationen. Det handlar framför allt om problem med utredningsarbetet och att hitta lämpliga placeringsformer för barnen. Hälften av kommunerna uppger att det finns för få platser, både inom HVB (hem för vård eller boende) och familjehem.

Detta är mycket alarmerande och för att hantera situationen måste fler krafter tillåtas vara en del av lösningen. En vanlig placeringsform för de ensamkommande barnen är ett HVB-boende. Totalt finns cirka 1 700 HVB runt om i landet, varav drygt 900 är för ensamkommande barn. Cirka 40 procent av dessa drivs av privata företag som varje dag tar ett mycket stort socialt ansvar att säkerställa att dessa barn får en bra och trygg uppväxt i det nya landet. Att de privata verksamheterna är viktiga framkommer inte minst i en Skop-undersökning som Svenska Vård lät göra under 2015. Där framgår att nästan åtta av tio socialtjänstchefer i Sveriges kommuner anser att de fristående utförarna i mycket eller ganska stor utsträckning bidrar till kvalitetsutveckling av svensk socialtjänst. Nästan alla, eller 96 procent av socialtjänstcheferna, anser att de fristående utförarna kännetecknas av professionalism. De privata HVB-hemmen är en förutsättning om Sverige ska klara av att på ett värdigt sätt ta emot de ensamkommande flyktingbarn som nu kommer.

För att fler boenden ska kunna etableras har Socialstyrelsen infört undantag gällande föreståndarnas utbildning och för bemanningen. Därtill infördes vid årsskiftet en ny typ av boende, stödboende. Det är en lightversion av HVB för barn och ungdomar mellan 16 – 20 år och som inte är i behov av vård i samma utsträckning som barn på ett ordinärt HVB. Samtidigt har regeringen även givit Socialstyrelsen i uppdrag att utforma en stimulanssatsning på 250 miljoner kronor årligen 2016-2019 för att stärka bemanningen inom den sociala barn- och ungdomsvården. Myndigheten har också fått i uppdrag att fördela medel till kommuner för utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser inom den sociala barn- och ungdomsvården.

En hel del görs inom området, men det går för långsamt. Behoven finns här och nu. Flera av våra medlemsföretag har lokaler som står tomma, redo att ta emot barn och ungdomar. För att snabbt kunna nyttja dessa måste handläggningstiderna hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO) kortas och fler kommuner släppa in privata alternativ. När landets kommuner går på knäna, krävs att vi alla hjälps åt för att klara av den ansträngda situationen.