Vårdföretagarna talar inför socialutskottet

·
Av Inga-Kari Fryklund, 19 Feb 2016

Sedan sommaren har diskussionen om flyktingmottagandet till Sverige tilltagit. En del av de ensamkommande barn som kommer till Sverige placeras i HVB-hem som drivs privat – en del utav dessa är medlemmar hos Vårdföretagarna. Det är mot den bakgrunden Vårdföretagarna har tagit en rad initiativ för att bidra till en lösning av de utmaningar Sverige står inför. Den 9 februari bjöds vi tillsammans med en rad andra organisationer in till Riksdagens socialutskott på en öppen hearing för att dela med oss av våra synpunkter.

Inga-Kari Fryklund och Fredrik Borelius talar inför Socialutskottet.Frågan om mottagandet av de ensamkommande flyktingbarnen är komplex. Att både redogöra för Vårdföretagarnas arbete på området och samtidigt delge våra förslag till socialutskottet tog längre tid än de fem minuter vi blev tilldelad. Därför var det glädjande att utskottet såg behovet av att bjuda in oss tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) till ytterligare ett möte på samma tema.

Sedan flyktingkrisens omfattning blev uppenbar har Vårdföretagarnas arbete som samhällsaktör intensifierats. Vi inser våra begränsningar då vi enbart organiserar en bråkdel av de aktörer som finns på marknaden men ser ändå att vi kan spela en avgörande roll för att driva på och utveckla mottagandet.

Inför socialutskottet redovisade jag bland annat svar på de fem frågor vi har inhämtat från våra berörda medlemsföretag. Det här är ett urval av vad våra medlemsföretag har kommunicerat till oss.

-Samarbetet med socialtjänsten är överlag bra, men skillnader finns mellan personer och kommuner. Samtidigt riskerar bristen på gode män att försätta ungdomar i en situation då de saknar nödvändigt bistånd, såsom klädbidrag.

-Socialsekreterarna upplevs inte få tillräckligt med underlag från Migrationsverket. Placeringsbeslutet innehåller många gånger bara personuppgifter vilket i sin tur leder till felplaceringar.

-Det skiljer sig mycket mellan olika kommuner i fråga om vilket stöd som ges ungdomen/barnet och om detta är ändamålsenligt. Exempelvis får barnet/ungdomen ofta inte reda på sina skyldigheter och rättigheter vilket skapar problem för HVB-hemmen.

-Den höga belastningen på socialsekreterare leder till sjukskrivningar och att ärenden inte följs upp på grund av tidsbrist. Det gör det svårare för barnen/ungdomarna då deras kontakt plötsligt kan vara omplacerad.

-Större företag har lediga platser på sina HVB-hem och i vissa kommuner finns ingen efterfrågan på platser. För övriga aktörer varierar det från vecka till vecka.

Svaren tecknar en mörk bild av att centrala delar av mottagandet inte fungerar tillfullo. För att de privata HVB-hemmen ska kunna lösa sin uppgift måste stegen dessförinnan fungera bättre. Men utmaningen ligger inte enbart i att skapa bättre förutsättningar för socialsekreterarna utan också i att säkerställa en god kvalitet på HVB-hemmen.

Vårdföretagarnas hårda medlemskrav gör att oseriösa aktörer får det svårare att etablera sig och driva HVB-hem. Vår kontinuerliga uppföljning av Vårdföretagarnas transparenskrav och de etiska riktlinjerna är andra insatser på det här området. Men detta gäller bara medlemmar hos Vårföretagarna. Övriga privata aktörer eller kommuner berörs inte av vårt arbete. När kommunen driver HVB-hem eller anlitar ett privat företag att göra det åt dem genom entreprenad så krävs inget tillstånd. Det är av största vikt att även dessa verksamheter går igenom den kvalitetssäkrande process som ett tillståndsbeslut innebär.

Vi är glad över att socialutskottet tar initiativet till att bjuda in till ytterligare fördjupande samtal. För att hantera den stora flyktingsituationen måste alla seriösa aktörer tillåtas vara en del av lösningen.

Se den öppna hearingen här:

http://www.svt.se/nyheter/svtforum/ensamkommande-flyktingbarn-2

Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör Vårdföretagarna, och Fredrik Borelius, näringspolitisk expert Individ och Familj

Inga-Kari Fryklund och Fredrik Borelius talar inför Socialutskottet.