Ny forskningsstudie: Privat drivna vårdcentraler bättre på att attrahera och behålla nyckelkompetens

· · ·
Av Karin Liljeblad, 25 Feb 2016

SNS har idag presenterat en ny studie av forskarna Jannis Angelis, Anna Häger Glenngård och Henrik Jordahl om styrning och ledning av landets vårdcentraler. Den visar att ledningen och styrningen av de privat drivna vårdcentralerna är något bättre än de landstingsdrivna. Framför allt är de privat drivna vårdcentralerna bättre på att attrahera och behålla duktig och kunnig personal. SNS forskningsstudie förstärker bilden av hur viktiga de privata vårdgivarna är för en god primärvård i Sverige.

I SNS forskningsstudie Att styra och leda en vårdcentral – Hur går det till och vad kan förbätttras? har forskarna bedömt kvaliteten på styrning och ledning på vårdcentralen, så kallad managementkvalitet. De har använt en metod som använts internationellt för liknande studier av över 10 000 verksamheter i olika delar av världen. Verksamhetscheferna på 119 vårdcentraler har deltagit i studien. 81 av dem drivs i landstingsregi och 38 är privat drivna. Verksamhetscheferna har intervjuats om 19 styrnings- och ledningsmetoder på tre områden: funktioner och processer, målstyrning samt incitament och personalutveckling.

SNS_rapport

Forskarna bakom studien menar att styrningen och ledningen av primärvården generellt sett fungerar väl. Den slutsatsen kommenterades en del på SNS-seminariet, eftersom andra rapporter pekar på att den svenska primärvården, i ett internationellt perspektiv, är eftersatt och brottas med stora rekryteringsproblem på många håll. Det senare återspeglas i rapporten då resultaten är sämst när det gäller personalledning och personalutveckling.

Ett kanske lite oväntat resultat i studien är att de vårdcentraler som har listade patienter med sämre socioekonomiska förutsättningar har bättre styrnings- och ledningskvalitet, vilket forskarna tolkar som det där kan krävas en starkare styrning på grund av mer utmanande patienter.

De privat drivna vårdcentralerna har något högre styrnings- och ledningskvalitet än de offentligt drivna vårdcentralerna. Dessa skillnader mellan privat och offentligt drivna vårdcentraler kvarstår även efter hänsyn till olika variabler som storlek, ålder och de listade patienternas socioekonomi. Värt att påpeka är dock att det bland de studerade vårdcentralerna finns mottagningar med såväl hög som lägre ledningskvalitet i båda regiformerna.

Forskaren Henrik Jordahl poängterade på seminariet att vårdvalet och kvalitetskonkurrensen från de privata vårdgivarna stimulerar styrningen i all primärvård, oavsett regi. Eftersom det inte finns medicinska kvalitetsdata för primärvården ännu har forskarna inte kunnat undersöka om en god ledning av vårdcentralen också ger bättre medicinska resultat. Däremot kan de se att det finns ett positivt samband mellan hög ledningskvalitet och god tillgänglighet vid vårdcentralen (mätt som andel patienter som får läkarbesök inom sju dagar i enlighet med vårdgarantin).

Störst är skillnaden mellan de privat och landstingsdrivna mottagningarna när det gäller personalfrågor. De privat drivna vårdcentralerna lyckas i högre grad attrahera och behålla duktig och kunnig personal i sina verksamheter. Även Läkarförbundet och Konkurrensverket har tidigare pekat på att de privat drivna vårdcentralerna i högre utsträckning lyckas bemanna sina verksamheter med fast anställda läkare.

Mot bakgrund av de stora utmaningarna när det gäller kompetensförsörjning i primärvården hoppas jag att ledande region- och landstingspolitiker begrundar den nya forskningsstudien och drar slutsatser.  Den förstärker bilden av hur viktiga de privata vårdgivarna är för den fortsatta utvecklingen av primärvården. Men det kräver också att både de privata vårdgivarna och de offentligt drivna vårdcentralerna får långsiktiga, rimliga och lika förutsättningar att verka.