Viktigt beslut i Norrbottens läns landsting om lika villkor för alla vårdgivare

Landstingsstyrelsen i Norrbottens läns landsting fattade igår ett både välkommet och principiellt viktigt beslut om en modell för att kompensera de privata vårdgivarna när landstingets egna vårdcentraler går med underskott. På så sätt vill landstingspolitikerna säkra att alla patienter får lika förutsättningar till god vård, oavsett vilken vårdcentral de väljer att vända sig till. Vi hoppas att andra landsting och regioner följer Norrbottens exempel.

 

Vårdvalet i primärvården bygger på tanken att kvaliteten kan höjas genom konkurrens mellan olika vårdgivare. Vårdvalet bidrar till mångfald och människor ges möjlighet att välja den vårdgivare som passar de egna behoven bäst. En grundläggande princip för vårdvalssystemen är konkurrensneutralitet, det vill säga att landstinget behandlar landstingsdrivna och privata vårdgivare lika. De landstingsdrivna och privata vårdcentralerna får samma ersättning från landstinget för sina patienter. Så långt är de ekonomiska villkoren lika. Men i många landsting går de landstingsdrivna vårdcentralerna med underskott, som skrivs av vid årets slut. De landstingsdrivna mottagningarna får på så sätt i praktiken mer resurser för sina patienter.

Vårdcentralerna i privat regi är däremot tvungna att klara sin verksamhet på den vårdvalsersättning som de får från landstinget. Om verksamheten inte går runt kan de, till skillnad från de landstingsdrivna mottagningarna, inte täcka sina underskott med mer skattemedel. Det gör att förutsättningarna i slutänden kan bli väldigt olika. För en liten vårdgivare kan underskott innebära att verksamheten måste lägga ner.

mötesklubba

Landstingsbeslut om lika villkor i Norrbotten
Landstingsstyrelsen i Norrbotten fattade igår (3/3-16) ett principiellt viktigt beslut om en modell för att säkra konkurrensneutralitet i vårdvalet. De konstaterar att alla aktörer i vårdvalet, oavsett driftsform, har samma uppdrag och ska uppfylla samma krav på kvalitet, kompetens och tillgänglighet.

Landstinget Norrbotten har som mål att all verksamhet ska ha en ekonomi i balans. Av ärendet framgår att omställningen till vårdval 2010 var stor för de landstingsdrivna vårdcentralerna, men att de skulle ha balans 2014. Både 2014 och 2015 har de landstingsdrivna vårdcentralerna dock fortsatta underskott. Landstingsstyrelsen har därför beslutat om en modell för att kompensera de privata vårdcentralerna i motsvarande grad.

Vad innebär Norrbottensmodellen?
För att räkna ut hur stor kompensationen till de privata vårdgivarna ska bli har landstinget gjort en modell som bygger på i vilken kommun vårdcentralerna är verksamma. Om de landstingsdrivna vårdcentralerna i en kommun går med underskott så får de privat drivna vårdcentralerna som finns där kompensation i motsvarande grad. Ersättningen räknas ut baserat på antalet listade patienter på respektive vårdcentral.

När landstinget fattar beslut om kompensation vill de också ta hänsyn till att det kan bli omställningskostnader för den landstingsdrivna verksamheten på en ort när det etableras en privat vårdcentral där.

Landstinget betonar att beslut om kompensation ska ske i dialog med de berörda vårdgivarna. Beslut ska tas i landstingsstyrelsen i mars månad, när resultaten för föregående år är klara.

Utifrån sin beräkningsmodell har landstingsstyrelsen beslutat att kompensera de fyra privat drivna vårdcentralerna i landstinget med totalt nästan 6,4 miljoner kronor för 2014 och 2015.

Vårdföretagarna har sammanställt de aktuella beslutsärendena och bilagan från landstingsstyrelsens sammanträde den 3 mars i ett dokument. Se punkt 23 och 24 från landstingsstyrelsens dagordning, samt bilagan med riktlinjen för besluten.

 

vf_doktor_pa_mottagning

Välkommet beslut om att behandla alla vårdgivare och deras patienter lika
Vårdföretagarna välkomnar att landstingspolitikerna i Norrbottens läns landsting går i bräschen för lika villkor i vårdvalet för alla vårdgivare, oavsett regi, genom sin modell för kompensation.

Vi hoppas att landstingspolitikerna i andra landsting och regioner har ambitioner att vara lika transparenta om de ekonomiska resultaten i primärvården och likt Norrbotten inför tydliga modeller för kompensation till de privata vårdgivare när landstingets egenregi går med underskott. Det innebär i slutänden att landstinget också ger patienterna lika förutsättningar till god vård, oavsett vilken vårdcentral de väljer att vända sig till.

När landstinget inte förmår driva verksamheten med den fastställda ersättningen kan det vara ett tecken på att ersättningen är för lågt satt från början. Genom att kompensera de privata vårdgivarna i efterhand ges lika spelregler. Men allra bäst vore förstås att ersättningen blir mer ”rätt” från början i förhållande till vårdcentralernas uppdrag. Vi hoppas att landstingen, i dialog med sina vårdgivare oavsett regi, också drar lärdomar om ersättningsnivåerna framöver. För, precis som landstinget Norrbotten slår fast, måste vårdvalsuppdrag och ersättning hänga ihop.