Frågor kring avtalet inom personlig assistans

· ·
Av Inga-Kari Fryklund, 12 Sep 2016

Vårdföretagarna och Kommunal har tecknat nytt kollektivavtal inom personlig assistans. Det var en oenig styrelse för Vårdföretagarna som motvilligt accepterade medlarnas bud om ett nytt avtal. Bakgrunden till branschens svåra läge är bl.a. att regeringen och Vänsterpartiet beslutat att inte höja assistansersättning i samma nivå som de kollektivavtalade lönerna.

Varför vill Vårdföretagarna inte höja lönerna mer?

Företagen vill höja lönerna i nivå med den övriga arbetsmarknaden och fortsätta utveckla kvaliteten, men regeringen har beslutat att inte höja assistansersättningen i samma nivå som de kollektivavtalade lönerna. Det är mycket svårt för en redan pressad sektor att klara av löneökningar på 2,2 % när ersättningen från regeringen bara ökar 1,4 %.

Infobild Personlig Assistans

Varför är ersättningen så låg?

De senaste åren har nuvarande och tidigare regering valt att spara på assistansersättningen genom att räkna upp den avsevärt mindre än de kollektivavtalade löneökningarna. Därtill har regeringen slopat rabatten på arbetsgivaravgifterna för unga vilket drabbar branschen hårt. Vidare kommer ersättningen från Försäkringskassan framöver att betalas ut i efterskott istället för i förskott, vilket påverkar likviditeten.

Branschen står inför akuta problem. Den politik som just nu förs kring personlig assistans riskerar att slå ut väldigt många privata aktörer och på ganska kort sikt riskera att dra undan förutsättningarna för hela assistansreformen. Vårdföretagarna och Almega menar att det inte kan fortsätta så här utan regeringen med Åsa Regnér i spetsen måste ändra sin politik.

Är det vanligt att styrelsen inte är enig när kollektivavtal tecknas?

Att styrelsen inte är enig i frågan om ett nytt kollektivavtal är väldigt ovanligt och mycket olyckligt. Samtidigt är det inte förvånande, det är mycket svårt för branschen att acceptera kollektivavtal där löneökningarna år efter år överstiger de ersättningar som regeringen betalar ut.

Branschen befinner sig nu verkligen i ett extremt pressat läge i och med de nya löneökningarna som vi tvingades att acceptera. Alternativet att låta konflikten bryta ut hade inte gjort saken bättre och därför tvingades vi under galgen att acceptera medlarnas bud.

Vad innebär det här för de som är aktörer inom personlig assistans?

För branschen innebär det nya avtalet att företagen får betydligt svårare att verka inom personlig assistans för dem med kollektivavtal och att det blir svårare att satsa på, utveckla och förbättra assistansen för både brukare och anställda. I slutändan riskerar det att drabba dem som är beroende av assistans i sina dagliga liv.

Regeringen och Vänsterpartiet har genom att inte höja ersättningarna i nivå med de kollektivavtalade löneökningarna undergrävt så väl rätten till personlig assistans som den svenska modellen. Tyvärr kommer en konsekvens bli att vi kommer se fler oseriösa aktörer i branschen.

Vissa menar att företagens tidigare vinster är stora nog för höja lönerna
Ersättningen från regeringen har under flera år legat under löneökningarna i samhället i stort och då blir det svårt för företagen att täcka alla ökade kostnader. Ett företags kostnader är inte bara lön utan det finns flera saker, utöver lönen, som kommer arbetstagaren till del. Det kan vara handledning, kompetensutveckling, personalvård och mycket annat. Kostnaderna för att rekrytera, IT, lönesystem och redovisning måste också betalas med pengen de privata aktörerna får från regeringen, och kostnaderna för detta ökar över tid.

Ytterligare kostnader har tillkommit senaste åren i form av ökad administration på grund av nya krav på tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg samt nya krav från Försäkringskassan.

De senaste siffrorna från UC gäller 2014 och då nådde ca 3 av 10 privata assistansföretag inte positivt resultat. Nästan 7 av 10 låg på en vinstmarginal på max 4 procent. Sedan 2014 års siffror har situationen förvärrats. De senaste besluten om höjd arbetsgivaravgift och införandet av efterskottsbetalning tillsammans med att ersättningen från staten ökat mindre än de kollektivavtalade löneökningarna får stora konsekvenser.

Läs pressmeddelandet här.


Svar på tidigare frågor som rörde konflikten

I det här blogginlägget har Vårdföretagarna löpande svarat på frågor kring det varsel Kommunal har lagt. Här nedan kan ni läsa svar på några utav de frågor som lyfts under konflikten.

Varför vill ni höja lönerna från 1 januari 2017?

Assistansersättningen från regeringen höjs 1 januari och då är det rimligt att även huvuddelen av löneökningarna höjs samtidigt. Det är viktigt att komma ihåg att assistansföretagens totala intäkter kommer via ersättningen och därför är löneökningar ihopkopplat med assistansersättningen.

Infobild Personlig Assistans 1

Kommunal menar att ni väljer att lägga er under märket?
Det stämmer inte. Kommunal har valt att se enbart på kostnadsökningar under 2016 men som i alla andra avtalsförhandlingar måste man se till kostnadsökningar för hela avtalsperioden. Vi erbjuder ett paket med löneökningar och villkorsförändringar till ett värde av 2,2 procent. Villkorsförändringar som på sikt också ger värde för de anställda.

Kommunal säger ”De har fått höjd ersättning om 4 SEK/timme sedan den förste januari. Det vi kräver är en löneökning om 2,83 SEK/timme från den 1 juli”
De pengarna som Kommunal hänvisar till gick åt för att finansiera förra avtalsrörelsens löneökningar. Även då valde regeringen och Vänsterpartiet att inte följa de kollektivavtalade löneökningarna när de beslutade om assistansersättningen.

Det Kommunal glömmer i sitt exempel är att om lönen höjs för en enskild person så för det med sig andra kostnader för arbetsgivaren. Kostnader för arbetsgivaravgifter, Ob jour och övertid, semesterersättning och de kollektivavtalade pensionerna och försäkringarna. Det betyder att den löneökning Kommunal vill ha på 2,83 kronor i timmen kostar företagen 4,7 kronor. Regeringen har tillsammans med vänsterpartiet bestämt att höja ersättningen till företagen med 4 kronor, klart under de kollektivavtalade löneökningarna med andra ord.

Utöver detta har branschen drabbats av de höjda arbetsgivaravgifterna för unga och kommer att drabbas av att Försäkringskassan inför efterskottsbetalning vilket ytterligare försämrar förutsättningarna för assistans med kvalitet. De senaste åren har uppräkningen av schablonbeloppet varit lägre än löneökningarna på arbetsmarknaden.

Företagens tidigare vinst tillsammans med höjningen av assistansersättningen räcker för att höja lönerna
Ersättningen från regeringen har under flera år legat under löneökningarna i samhället i stort och då blir det svårt för företagen att täcka alla ökade kostnader. Ett företags kostnader är inte bara lön utan det finns flera saker, utöver lönen, som kommer arbetstagaren till del. Det kan vara handledning, kompetensutveckling, personalvård och mycket annat. Kostnaderna för att rekrytera, IT, lönesystem och redovisning måste också betalas med pengen de privata aktörerna får från regeringen, och kostnaderna för detta ökar över tid.

Ytterligare kostnader har tillkommit senaste åren i form av ökad administration på grund av nya krav på tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg samt nya krav från Försäkringskassan.

Vad är det i ert förslag som Kommunal ratar?
Vi erbjuder 2,2 procent över hela avtalsperioden. Vi menar att merparten av löneökningarna ska ske från 1 januari 2017 eftersom det är då assistansersättningen höjs, enligt regeringens beslut. Kommunal menar istället att höjningen ska ske från 1 juni 2016.

Vilka effekter kommer nyanställningsblockaden att få?
Våra medlemmar gör allt för att lugna brukare som blir oroade av varslet om konflikt. De gör allt de kan för att brukarna inte ska drabbas.

Bengt Westerberg har gjort beräkningar som visar att rörelsemarginalen krymper mot noll. Ur Bengt Westerbergs debattartikel:

Jag har beräknat effekterna av de förändringar som nu är kända för de drygt 400 aktiebolag i branschen som återfinns i Upplysningscentralen UC:s sammanställning för inkomståret 2014. Deras rörelsemarginal krymper från genomsnittligt 4,7 procent 2014 till nästan noll nästa år. I praktiken kommer många att gå med förlust och tvingas lägga ned. Försäkringskassan inser det och har förvarnat kommunerna att de med kort varsel kan tvingas ta emot assistansberättigade när företagen ger upp. När kommunerna tar över innebär det ökade kostnader. Nya nedskärningskrav kommer som ett brev på posten. Valfriheten minskar och standarden urholkas.

Läs även pressmeddelandet från 1 september här.