Vårdföretagarna tar eget initiativ för att redovisa kvalitet

·
Av Christoffer, 25 Sep 2017

Det går att mäta och följa upp kvalitet inom vården och omsorgen – i motsats till vad Ardalan Shekarabi och Ilmar Reepalu hävdar. När det gemensamma initiativet tappade fart valde Vårdföretagarna att fortsätta på egen hand. Tidningen Dagens Samhälle skriver om Vårdföretagarnas kvalitetsdeklaration, vägen dit och det fortsatta arbetet.

Dagens Samhälle nummer 31. Artikeln enbart publicerad i papperstidningen.

Det finns en stor vilja och behov från privata vård- och omsorgsföretag att jämföra och utveckla sina verksamheter. Projektet Välfärdsinsyn syftade till ökad transparens och möjlighet att jämföra och bedöma kvaliteten. Bakom initativet stod 17 parter varav Sveriges kommuner och landsting SKL, Kommunal och Vårdföretagarna var några utav dem. När projektet gick i stå valde Vårdföretagarna att fortsätta och bygga på det arbete som redan genomförts.

– Modellen är framtagen för att våra medlemmar ska kunna redovisa kvaliteten på ett enhetligt sätt. Det är våra medlemsföretag som driver på för att Vårdföretagarna skulle ta vid där Välfärdsinsyn stannade. Företagen har länge arbetat fokuserat med kvaliteten och kvalitetsuppföljning. Många av de hade redan väl utvecklade kvalitetsprocesser och publicerar egna kvalitetsbokslut, säger Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör Vårdföretagarna.

Vad hoppas du att kvalitetsdeklarationen ska bidra med?

– Stärkt kvalitet, att det ökar möjligheten att jämföra kvaliteten mellan olika verksamheter och att vi får bättre och mer tillgänglig välfärd för våra skattepengar. Det här är en framtidsfråga. Löser vi inte tillgången på vård- och omsorg kommer vi få mycket stora problem i takt med att vår befolkning blir äldre.

Går det verkligen att mäta kvaliteten i vården och omsorgen?

– Ja, självklart! Man ska ha respekt för att det inte är något som är enkelt. Ibland tror jag att de personer som menar att det är för svårt, dyrt eller krångligt att mäta kvaliteten inte har så stor insyn i hur vården och omsorgen verkligen fungerar.

I somras deltog Inga-Kari Fryklund på Föreningen Auktoriserade Revisiorer FARs seminarium i Almedalen ”Så ska kommunerna mäta kvalitet i välfärden”. Förutom Inga-Kari Fryklund deltog även Göran Henriks, utvecklingsdirektör, Ragne Emardson, forskningsinstitutet RISE, samt regeringsn särskilde utredare Ilmar Reepalu.

”Så ska kommunerna mäta kvalitet i välfärden” seminarium arrangerat av FAR i Almedalen 2017, foto Lena Henriksson.

På seminariet sa Ilmar Reepalu att ett vinsttak är ett mer effektivt instrument för att säkerställa kvaliteten än att fråga professionen, vad anser du om det?

– Helt fel. Ett vinsttak skulle aldrig föra kvaliteten framåt. Reepalus vinsttak skulle tvinga välfungerande verksamheter att lägga ned och skulle snarare försämra kvaliteten.

Men är det så bra att medarbetarna får mer att göra, när de måste fylla i blanketter om kvaliteten? Den tiden kan de väl använda till patienten istället?

– Bilden Ilmar Reepalu målar upp är felaktig. Han har fått för sig att tydligare kvalitetskrav leder till merarbete för läkare, undersköterskor och andra inom vården. Han gör det väl enkelt för sig när han avfärdar kvalitetsredovisning på de grunderna. Det är inte enkelt att följa upp kvaliteten, men det är viktigt, och vår kvalitetsdeklaration visar att det är möjligt utan att det skapa onödig byråkrati.

Nyligen presenterade det statligt ägda forskningsinstitutet RISE sitt remissvar till den andra och sista delen av Reepaluutredningen. Remissvaret påpekar, precis som Inga-Kari Fryklund och Vårdföretagarna, att kvalitet inom vården och omsorgen kan mätas.

”Utredningen anför att det är svår att mäta kvalitet i välfärdens olika verksamheter. RISE instämmer delvis i den uppfattningen, men anser sig kunna styrka att modern forskning redan idag kan visa att det finns metoder och tekniker för att skapa kvalitetsmått som adresserar ett stort antal av de svårigheter med att mäta kvalitet som utredningen anför”.