Halvsanningar om vårdvalet får inte valsa runt oemotsagda

Igår kväll (24/10-17) gjorde SVT:s lokala nyheter i Stockholm ABC ett reportage om vårdvalen i Stockholms läns landsting. Den som tittade på reportaget kunde få intrycket av att vårdvalet gjort vården dyrare och att vården dessutom blivit mer ojämlik. Men är det verkligen en rättvis tolkning? Tack vare vårdvalet har det blivit 25 procent fler husläkarmottagningar med god geografisk spridning, alla patientgrupper nyttjar primärvården mer – men inte på varandras bekostnad – och stockholmarna slipper långa vårdköer i specialistvården.

 

Stockholms läns landsting har under hösten publicerat rapporten Vårdval 10 år – vad vet vi om dess effekter?, som sammanfattar resultaten från en rad olika studier. Låt oss peka på några resultat i landstingets rapport.

25 procent fler mottagningar med god geografisk spridning

Innan vårdvalet infördes fanns det 175 husläkarmottagningar i Stockholms län. Idag finns det 215 husläkarmottagningar, d v s stockholmarna har fått 25 procent fler mottagningar. ”Husläkarmottagningarna har en god geografisk spridning i länet och vårdvalet har delvis bidragit till att etableringar skett i områden där det inte fanns någon husläkarverksamhet.”

Något som inte framgår i rapporten, men som är värt att framhålla, är att det har startat privat drivna vårdcentraler, inte bara i innerstan som en del vill ge sken av, utan också i många förorter som Husby, Rinkeby, Ronna, Tensta och Vårberg.

I specialistvården finns inte samma geografiska spridning visar rapporten. Det är kanske inte så konstigt. Tvärtom kan det till och med finnas en poäng att specialiserade verksamheter finns i innerstan, dit patienter från olika delar av länet lätt kan ta sig.

Alla patientgrupper nyttjar primärvården mer – men inte på varandras bekostnad

När det gäller jämlikhet i vården visar Karolinska Institutets utvärderingar av vårdvalet i primärvården att samtliga grupper har ökat sitt vårdutnyttjande, utan att det har gått ut över någon annan grupp. Åldern är, enligt KI, den faktor som mest speglar skillnader i behov och vårdutnyttjande. KI:s utvärdering visar att de äldre har ökat sitt vårdnyttjande mest sedan vårdvalet infördes.

När det gäller socioekonomi stämmer det, som landstinget lyfter fram i sin rapport, att patienter med högre inkomster i genomsnitt har ökat sitt vårdutnyttjande procentuellt mer än patienter med lägre inkomst. Men i rapporten saknas att KI samtidigt visade att högutbildade däremot inte ökat sitt vårdnyttjande mer än personer med lägre utbildning. Så när det gäller socioekonomi var resultaten motstridiga. Sedan KI:s utvärdering genomfördes har landstinget gjort om sitt ersättningssystem. Landstingets hälso- och sjukvårdsdirektör Barbro Naroskyin framhåller i sitt tjänsteutlåtande att en rapport från sommaren 2017 visade att det genomsnittliga antalet läkarbesök per person ökade bland dem med lägst medelinkomst.

Patienter med låg utbildning och låg inkomst använder primärvården mer, både före och efter vårdvalets införande. Det visar Vårdanalys uppföljning av vårdvalen i primärvården i SLL, VGR och Östergötland. Patienter med allvarligare sjuklighet har, sedan vårdvalet infördes, i absoluta tal ökat antalet läkarbesök mer än andra patienter i alla de tre granskade landstingen.

Kostnader, uppdämda vårdbehov och flytt av vård från akutsjukhusen

Vårdvalen i specialistvården har gett ett ökat vårdutbud och kortat köerna i sjukvården. SVT gör i sitt inslag en poäng av att vårdvalen blivit dyrare än landstinget förväntat. Men som landstingets hälso- och sjukvårdsdirektör konstaterar beror det i hög grad på att det har funnits ett uppdämt behov av vård.

Kostnaderna har ökat i vissa vårdval, men som SLL skriver i sin rapport, har kostnaderna för privata specialistläkare samtidigt minskat eftersom många av dem har lämnat sina tidigare avtal och nu verkar på vårdvalsavtal istället. Dessutom har en stor del av vården flyttat ut från de stora akutsjukhusen till privata vårdgivare. Så här skriver SLL i rapporten: ”Både kostnader och vårdkonsumtion inom vårdvalen ska ses i ljuset av den förändring som inneburit att viss vård som tidigare utfördes och ersattes hos akutsjukhusen, nu utförs och ersätts inom vårdvalen. En betydande del privatpraktiserande läkare som tidigare ersatts via nationella taxan har också övergått till att verka inom vårdvalen och ersätts inom dessa. De ökade volymerna vård utanför sjukhusen ligger därmed helt i linje med framtidsplanen för hälso- och sjukvården i länet. ”

 Vi välkomnar diskussion om vårdvalen i sjukvården. Men halvsanningar får inte valsa runt oemotsagda. Sjukvården förtjänar en bättre debatt än så. Vi ser en stor potential i att utveckla vårdvalen vidare i dialog mellan landstinget och vårdgivarna. Så får vi en bättre sjukvård i länet.